Då har vi kommit fram till seriemässans sista dag, som också var dagen då vi skulle åkte hem. Men innan vi skulle göra det måste vi såklart flörta lite med det coola Storm troopersgänget!

Hoppsan! Flört är tydligen lika med hård bestraffning! Kajfa fick göra 20 armhävningar i ett försök att blidka dem.

Det visade sig att hans ansträngningar inte var till någon större hjälp! Mässutställare som lämnat sina poster ses inte med blida ögon.

Vad gör man inte för ett gäng coola Storm troopers?

Med svansen mellan bena gick vi tillbaka till mässhallens ingång, som vaktades utav dessa.

*host* Tillbaka till arbetet! Det var en del att göra även på sista dagen! Men tiden rann iväg fort. Kanske lite för fort.

Och snart var det dags för oss att hinna med vårt flyg hem! Vi tog ett sista foto på vår fina vägg med besökarnas Yokajdockor innan vi började packa.

Och ett sista foto med Misako. Vi hoppas få se henne snart igen!

Och så en kram till coola Sofia!

Ett foto på mässans ingång som minne.

Och ett sista på hela studion vid mässan.
På återseende, Bristol!

Sammanfattning
Vårt första utlandsmässa var över alla våra förväntningar! Vi kände oss väl omhändertagna och fick möjlighet att bekanta oss med många trevliga tecknare, förlag och besökare. Vi ser fram emot att åka på fler utlandsmässor och hoppas kunna återvända till Bristol seriemässa någon gång i framtiden!

Tack till
Vi vill tacka Sean Michael och Mike som bjöd över oss. Ett extra tack till Sean Michael för att han så generöst introducerade oss till massa nya branschfolk. Tack till Fredrik Strömberg och Sofia Falkenhem som deltog i den trevliga svenska diskussionspanelen tillsammans med oss. Tack också till vår bordsgranne Misako Rocks! vars energi alltid smittar av sig! Vi vill även tacka alla besökare och branschfolk som tog sig tid att bekanta sig med oss. Och ett sista tack går till alla de besökare som deltog i vår Designa din Yokajdockatävling!

Då var det äntligen dags för dagens som alla väntat på, och vad vi har rest till England för! På resans tredje dag slog Bristol seriemässan upp sina dörrar för besökarna. Det var studions första seriemässa utanför Sverige, och deet skulle bli en hektisk dag för oss, fylld med diskussionspaneler, mingel med branschfolk, spring mellan utställningsbord och konferenssalar m.m.!

När vi anlände till mässan möttes vi av en lång kö av entusiastiska besökare.

Storm troopers fanns på plats för att hålla ordning. En av besökarna blev stoppad av Storm troopers, till allas förtjusning!

Lugnet innan stormen. Vi var på plats vi våra utställningsbord, redo att ta emot besökarna.

Vid sena förmiddagen började man släppa in besökarna och den stora fina mässhallen fylldes snabbt av entusiastiska seriebesökare. Här ser vi ett gäng nyfikna besökare utforska vårt utbud!

Som bordskompis den alltid så energiska, kaxiga och glada tecknaren Misako Rocks! (till och med hennes artistnamn utstrålar energi!). Vi lärde känna Misako på seriemässan ISV förra året och klickade med henne direkt. Vi är glada över att få träffa henne igen i Bristol!

Vid lunchtid var det dags för mangafolket (tecknare och förlag) pÃ¥ mässan att gÃ¥ upp pÃ¥ scen och presentera sig. I samlat gäng tÃ¥gade vi iväg med dem till hotellet Ramadas konferenshall. PÃ¥ bild: Yosh bredvid redaktören Ilya (Mammoth’s best new manga).

Eftersom vi var totalt tolv pers som skulle turas om att prata fick vi turas om att introducera oss själva och sedan lämna över våra stolar till nästa tecknare. På bild från vänster: Chie (tecknare), en författare och förlagskille från 5th Dimensional manga, Fredrik Strömberg (svensk seriejournalist) och Misako Rocks! (tecknare).

Så här såg det ut när Yosh presenterade studion.

Efter introduktionen körde studion tillsammans med Fredrik Strömberg och Sofia Falkenhem en diskussionspanel om svensk manga. Den blev lyckad, delvis för att vi hade trevligt och för att lyssnarna ställde roliga frågor!

Efter det gick Yosh och Soya iväg för att hålla en mangafieringssession. Kajfa och DoraJen gick tillbaka till utställningsbord för att fortsätta bekanta oss med besökarna och branschfolket. På bilden: Soya och Gam (Soyas kompis). När hela studion var borta på diskussionspanel höll Gam fortet åt oss. Tack Gam!

Efter att ha kommit tillbaka från mangafieringssessionen passade Yosh på att mingla runt lite. Hon skakade bland annat tass med Sonia Leong och Emma Vieceli, båda tillhör det brittiska tecknarkollektivet Sweatdrop Studios, och de har dessutom tecknat mangaadaptioner av Shakespeares verk.

Besökare som spelar Sumo. På grund av att vi hade så mycket att göra denna gång hann vi inte spela in några rolig videor på folk som spelade Sumo.

En hel familj som designade sin Yokajdockor!

Till vår stora förvåning var det ett par besökare som ville köpa våra böcker, fastän de är på svenska! Vi hade inte planerat in att sälja några böcker alls på grund av språket, men vi blev positivt överraskade!

Ian här köpte en Yosh! Teckna manga!, blev avtecknad och fick den signerad så klart!

Strax efter middagstid sjasade mässhallen ut alla besökare och utställare. Skönt! För det innebar att vi hade lite tid att göra annat än att bara stå vid våra bord. Vi letade upp en trevlig restaurang för att fira vår första lyckade dag! På kvällen väntade mer mingel med branschfolket.

Nästa blogginlägg
Vi närmar oss seriemässans sista dag. Studion passade på att lattja lite med de coola Storm troopers som patrullerade mässan och höll ordning på besökarna. Missa inte det!

Detta var dagen innan mässan skulle slå upp dörrarna för besökarna. Vi gick till mässhallen så fort de öppnade för att ställa i ordning våra utställningsbord så att vi senare på eftermiddagen kunde turista runt lite. Men innan vi skulle göra allt det där såg vi till att fylla våra magar med frukost!

DoraJen och Soya utforskade hotellets frukostbuffé. Den värsta frukostrusningen var över och vi kunde i lugn och ro ta våra turer mellan vårt bord och buffébordet.

En typisk brittisk frukost? Stekt ägg, rösti, bacon (eller skinka?) och blodpudding. Smakade helt okej! Men vi saknade det lilla extra.

“Hm!”. Kajfa verkade ha hittat nÃ¥got kul igen. Nämligen en …

PANNKAKSMASKIN! Tjohooo! Hur mÃ¥nga har inte önskat sig en sÃ¥n nÃ¥ngÃ¥ng! Kajfa var sÃ¥klart inte blyg. Han tryckte pÃ¥ en knapp och …

Maskinen skrev ut… eh, tillagade, en pannkaka (men den lät faktiskt som en skrivare/kopiator)!

Efter att ha blivit mätta på pannkakor rullade vi iväg vårt utställningskit till mässhallen.

Snart framme! Mässhallen visade sig ligga mycket centralt..

Hallen (ingången till vänster) ligger precis bredvid tågstationen Temple Meads station (tornet med klockan). Riktigt bekvämt.

Och så här såg det ut inuti! Vi gillade det höga taket och de stämningsgivande pelarna.

De långa raderna av utställningsbord och -båser gav oss en aning om hur fullt det skulle komma att bli när mässan öppnas för allmänheten.

Vi längtade efter att få leka turister och jobbade snabbt och effektivt när vi dekorerade och fixade till våra utställningsbord och -väggar.

Våra grannar mitt emot oss hade börjat lasta upp låda efter låda fulla med serietidningar! Någon annan utställare hade tagit med sig en större TV. Tungt!

Tadaaa! Då hade vi fått upp allting. Ett bord för våra böcker, ett andra bord för våra illustrationer och pins och ett tredje för vårt spel Sumo. Nu kan vi dra ut på upptäcktsfärd! Men vad väntar DoraJen och Soya på?

Aha! Yosh satt och småpratade med Sofia Falkenhem, en jätteduktig och cool svensk serietecknare som också hade blivit inbjuden till mässan. Innan Bristol hade vi träffat Sofia på svenska mässor, men det inte förrän nu som vi fick möjlighet att i lugn och ro fått bekanta oss med henne närmare. Och hon är fortfarande lika cool!

Här började vår upptäcktsresa! Vår destination är förorten Totterdown, känt för sina branta gator. Spännande, då vi är vana vid det platta svenska landskapet!

Vi begav oss mot de färglada husen på höga kullen. Målet var att hitta den brantaste gatan och bestiga den!!

Den första biten var en barnlek. Det här skulle vi fixa lätt. Kom an bara!

Över våra huvuden korsade en massa ledningar. Här ser ni varför. På gatorna står telefonstolpar med ledningar där var och en av dem leder till ett hushåll.

På vägen upp hittade vi en tjej som satt på ett hustak och tittade ut över Bristol. Mysigt!

Där har vi den! Vale street, den brantaste gatan! Kolla bara hur bilarna är parkerade! Jisses. Det pirrade i vÃ¥ra magar. Den ser lite farligare ut än vad vi hade tänkt oss. För att komma dit behövde vi först…

Ta oss nerför en gata med 25% lutning! Nu började vi bli lite fega, eller nja, inte alla men Soya! Efter att fotot tagits fick hon ledas ner av Yosh.

Medan DoraJen tog foto på Kajfa och Yosh kunde Soya bara hjälplöst stå kvar och vänta på att Yosh skulle komma upp igen och hämta henne.

Väl framme vid Vale Streets fot började vi få kalla fötter. Vi satte oss ner för att vila och samla mod för att utföra vårt uppdrag.

Till slut var det bara modiga Yosh som vÃ¥gade klättra upp! Men hon gjorde misstaget att titta upp medan hon gick och sÃ¥g…

Det här! Hon blev snurrig och tappade balansen. Vi trodde att hon skulle rulla ner för gatan! Men hon fick tillbaka balansen och pÃ¥började sin lÃ¥ngsamma reträtt. Medan hon ynkligt halvkröp sig tillbaka till oss andra susade en tjej förbi nerför gatan med sin cykel… Respekt. O__O

En nyfiken gubbe i morgonrock bevittnade vårt tama försök från sitt fönster. Han var inte diskret heller! Utan stod där väldigt länge och tittade på oss. Han backade heller inte undan när vi riktade kameran mot honom för att ta det här fotot!

Trots att vi inte lyckades bestiga Vale Street kände vi oss nöjda med vår upptäcksresa. Vi satt en stund på trappan vid det gröna huset och beundrade utsikten innan vi lämnade den lilla charmiga förorten Totterdown.

Nästa blogginlägg
Seriemässan slår upp sina dörrar och mässhallen fylls av branschfolk, besökare och serier i massor! Nu är det slutlekt. Dags att jobba!